What good does it bring if I ain't got...

Idag åkte syrran till Idre, och det var hur jobbigt som helst. De hade fått en lapp om info när de skulle sammlas och likande, på lappen stod det 19.00 men tydligen så var det underförstått att man skulle vara på plats vid sex, eftersom det alltid hade varit så, i alla år. Verkligen smart...så fem över sex ringer telefonen och en röst undrar "var blir ni av? vi packar in i bussen nu." Micka var redan hur stressad som helst, detta gjorde att hon fick frispel, hon blev stressad och arg och när hon blir uppjagad har hon svårt att lugna ner sig. Jag tyckte så synd om henne, hon försökte slänga i sig lite middag, men hon kunde inte få i sig något, det hela slutade med att hon blev jätteledsen, hon hann inte packa ordentligt och visste inte vad hon hade fått med sig. Det fanns inte heller så mycket vi kunde göra, mamma skulle ju följa med till samlingsplatsen, så hon var skitförbannad, men jag och pappa stod ganska handfallna och försökte bara se till att allt kom med och lugna ner Micka. Jag blev också jätteledsen när hon var så uppjagad och ledsen, det var hur jobbigt som helst att säga hejdå när hon var så frustrerad, men mamma sa att det ordnade sig sen och att hon hade lugnat ner sig innan de åkte iväg. Så nu ska hon vara borta i 8 dagar, jag är avundsjuk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0